Vilken innebandydag! Jag har gjort en film med min målvakt i division 3, jag har gästat åt IBK Boden div.2 och som grädde på moset - intervjun med Meier är klar!
(Länken till målvaktsfilmen hittar ni i slutet på intervjun!)
Vi träffades lite kort på den officiella VM-efterfesten och pratade lite löst kring mitt företag och vi kikade på varandras instagram. Sedan dess har vi gjort den här störtsköna intervjun via mail!
(Länken till målvaktsfilmen hittar ni i slutet på intervjun!)
Vi träffades lite kort på den officiella VM-efterfesten och pratade lite löst kring mitt företag och vi kikade på varandras instagram. Sedan dess har vi gjort den här störtsköna intervjun via mail!
Jag har velat göra den här intervjun sedan jag var på VM i Göteborg, jag fick det tidigt rekommenderat att se honom spela och han levererade verkligen i målet. Under VM vaktade han kassen för Schweiz, till vardags spelar han i Svenska Superligan och har garanterat en lång karriär framför sig!
Det är mitt nöje att presentera Pascal "Päsce" Meier från Schweiz och Växjö Vipers!
Den här frågan har du säker fått förut - hur hamnade du i Sverige och Växjö Vipers?
Efter
tre år i högsta divisionen i Schweiz ville jag flytta utomlands. Jag har spelat för Rychenberg Winterthur i Schweiz och det gick
riktig bra för oss i slutspel. Vi vann mot Wiler-Ersigen som var
stor favorit att ta guld igen. Vi slog Wiler i 7 matcher och gick
vidare till semifinalen. Johan Schönbeck som jobbade för Växjö
Vipers kollade några matcher mellan oss och Wiler, då han skulle
bli tränare i Wiler. Efter säsongen ringde Sportchefen i Växjö
Klas Skoglund till mig och frågade om jag var intresserad av att
spela i Sverige. Jag hade många möjligheter efter denna säsong men
Växjö kändes som det bästa för mig och min framtid. Jag träffade
sen Dennis Mårtensson och Klas Skoglund efter SM-Finalen och då var
det klart för mig att jag gärna ville bli en Viper. Jag flyttade till Sverige och Växjö under sommaren 2013 men hela sommaren år 2014 var jag hemma i Schweiz.
Hur
länge har du spelat innebandy?
Jag
är 24 år gammal och jag började spela när jag var 10 år. Det
betyder jag redan har spelat innebandy i 14 år, men i början var
det mer fotboll som gällde för mig. Innebandy spelade jag bara
eftersom alla mina vänner spelade innebandy så i början gick jag
till träning en gång i veckan. Annars älskade jag att spela
fotboll och hade också mer framgång där än i innebandy. Jag
spelade i distriktslaget från Zürich och de ville ha mig till FC
Zürich. FC Zürich är en stor klubb som hämtar alla bra spelare i
området Zürich. Då var jag typ 14 år gammal och jag visste att
jag måste bestämma mig mellan fotboll och innebandy. Egentligen var
det alltid klart för mig att jag skulle sluta med innebandy, men på
den tiden kändes det tråkig att ”lämna“ sina vänner och bara
spela fotboll med killar som jag inte riktigt kände så då slutade
jag med fotboll. Det hände bara på grund av mina vänner.
Sedan
dess har jag bara spelat innebandy, men det var i början så att jag
inte hade några ambitioner utan ville bara ha det kul med mina
lagkompisar.
Efter
typ ett år fick jag förfrågan att spela för U19 landslaget och då
började jag med innebandy på riktigt och tränade hur mycket som
helst. Jag kände att jag inte var tillräckligt bra men mitt mål
var och har alltid varit att nå toppen. I mitt första år i U19
landslaget kändes det som att jag faktiskt inte var tillräckligt
bra och det fanns många målvakter i Schweiz som var bättre än
mig, ändå fick jag förtroende. Efter 2 år till i u19 landslaget
fick jag priset som bästa målvakt under VM i Turku 2009. Det visade
mig att man kan nå alla sina mål om man jobbar stenhårt.
Priset
själv betydde inte så mycket, men när man satt hemma och kollade
tillbaka hela vägen som man gick ”from the bottom to the top“…
wow, det betyder mycket mer än stå där framme och få ett pris.
Jag tycker det var mitt skönaste ögonblick i min karriär hittills.
Så
inte nog med att du gör bra ifrån dig både på VM och i SSL, du
var även eftertraktad av FC Zürich. Vad gör du när du inte spelar
innebandy idag?
När
jag inte spelar innebandy då jobbar jag som IT-programmerar för ett
schweizisk företag. När jag pratade med min chef i Schweiz om att jag
vill lämna landet för att spela innebandy i Sverige frågade han
mig om jag kunde föreställa mig att fortsätta jobba för dem från
Sverige. Det är faktiskt riktig bra för mig och klubben. Klubben behöver inte hjälpa mig att hitta ett jobb och jag visste att jobbet
som skulle göra här i Sverige blev någonting som jag gillar att göra.
Annars
gillar jag fortfarande att spela fotboll och generell idrott men det
gör ju nästan all sportiga tjejer/killar.
Jag
gillar också att fotografera och om man kommer från Schweiz är det
härligt att fotografera här i Sverige. Man hittar så många
härliga platser i naturen samt stugorna som tillhör bilden av Sverige.
Hur
kommer det sig att du började stå i mål? Varför valde du att
fortsätta?
Haha
jag valde att vara målvakt eftersom jag tyckte det såg så bekvämt
ut att stå i mål med målvaktskläder. Tyvärr är det inte alltid
så bekvämt som det ser ut.
Sen
var det så att var målvakt slutade precis när jag började tänka
att det såg kul ut med målvaktskläder så jag stannade kvar som
målvakt.
Numera
tycker jag att det är kul att ha så ett stort ansvar, att vinna en
match eller förlora, att vara hjälte eller inte.
Den
känslan som man får efter en stor räddning och man hör bara ett
högt „OOOHH“ och precis efteråt får man gåshud. Den känslan
är en av den skönaste som man kan få som målvakt och precis
därför spelar jag fortfarande som målvakt.
Hur
skulle du jämföra innebandyn i Schweiz med innebandyn i Sverige?
Största
skillnad mellan Sverige och Schweiz är att man har betydligt mer bra
spelare i Sverige. I Schweiz finns det tyvärr inte tillräckligt bra
spelare och därför är det också alltid samma klubbar som spelar
om SM-Guld i Schweiz. Om jag minns rätt så är det hittills bara
Chur, Alligator Malans och Wiler Ersigen som har vunnit SM-guld i
Schweiz. Oftast är det så, om man har några bra spelare så
stannar man som schweizare i sitt lag. Dessutom är det så, om man
är ett topplag i Schweiz vinner man 99 av 100 matcher mot ett lag
som ligger mellan tionde och tolvte plats. I Sverige är det helt
annorlunda. Alla kan vinna mot alla och det är så tajt i en SSL
match att man måste prestera varje match på topp-nivå annars
förlorar man. Självklart blir man då som en spelare också bättre.
Man får rutin i att spela tajta matcher och det hjälper att
förbättra sig. Sen är det så att i Schweiz gäller först jobbet
och sen kommer innebandyn. Man jobbar 8.5 timmar varje dag och sen
tränar man från kl 19:00 till 21:00 eller senare.
I
Schweiz har nästan ingen klubb en egen Arena så är det omöjligt
att få bra träningstider, jag känner klubbar i Schweiz som tränar
till exempel på fredag från kl 21:00 till 23:00.
Det är svårt att ha en hög nivå på träningar när man tränar så sent.
I Sverige har man mycket bättre infrastruktur och dessutom tycker
det alla på jobbet att det är kul om man spelar i SSL eller i ett
lag som är ganska bra. Därför slutar många spelare i Schweiz att
spela innebandy när de är kring 26 år gammal.
En
annan skillnad är att i Schweiz älskar man ishockey, fotboll,
skidor och tennis. För alla andra idrotter är det svårt att få
uppmärksamhet i media. I Sverige är innebandyn riktig stor, man har
några TV-spel, det finns alltid nåt i den lokalen tidningen och om
jag pratar om innebandy i stan så vet alla vad det är.
Vi
måste prata om WFC2014. Jag var där som åskådare och fick
rekommenderat av en bekant i IFF att jag bland alla målvakter i VM
skulle kolla in dig. Vilken tyckte du var din bästa match under VM?
Jag
hoppas din bekant menade det positivt.
Svårt
att säga vilken min bästa match var. Visst i gruppen mot tjeckien
var säkerligen bra och sen mot lettland i kvartsfinal också. Då
hade jag i båda matcher över 90% räddningsprocent. Sen spelade jag
också mot Norge i den sista gruppmatchen. Då var det en helt annan
match för mig som målvakt. Vi spelade tyvärr inte vårt spel och
utan ett bra försvarspel mot Norge, som har duktiga spelare, är det
svårt att nå en högt räddningsprocent. För mig gäller ändå
inte räddningsprocent som jag har efter en match. För mig gäller
det bara, hur oftas gav jag mitt lag chancen att vinna den här
matchen och om vi förlorar är frågan när förlurade vi matchen
och vad kan/måste jag göra annorlunda. Mot Norge gav jag mitt lag
några gången chansen att vinna den matchen och det gjorde vi till
slut också.
Självklart
var det med positivt menat att jag skulle kolla in ditt spel! När vi pratade om topp 5 under VM blev du omnämnd tillsammans med bland annat Patrik Åman.
I semi-finalen mot Sverige bytte er tränare ut dig med 11 sekunder kvar av första perioden. Enligt
mig var det ett misstag av två anledningar:
1
- Du spelade mycket bra hela första perioden och målen som gick in
var antingen rena krosspassningar eller frilägen, inte
målvaktstabbar. Det syntes att du fortfarande var med i matchen.
Jag
kände mig riktig redo. Ni måste förstå att jag har tränat i de
senaste två åren bara för den här matchen. Jag gick ner på min
arbetstid, jag tränade ännu mer och det i två år. Jag visste att
det är en match i semifinal som räknas och allt är möjligt. Jag
stod där och sjöng vår nationalsång och visste jag har allt gjort
som är möjligt. Jag kände mig riktigt redo och jag njöt av
att stå på planen. Matchen började och jag hade redan i början en
fin räddning men vi spelade inte tillräckligt bra. Vi gav Sverige
för mycket plats och då blev det tyvärr 6 mål. I efterhand ser
jag bara det fjärde målet (tror jag i alla fall) när vi spelade
boxplay och Kim Nilsson gjorde mål under ett frislag. Då sa jag
till min back att jag ville ha Kims skott och han gjorde mål så var
det mitt mål, men annars tycker jag inte att det var mitt fel att vi
fick så många mål.
Kaxigt
att vilja ta Kim Nilssons skott!
2
- Att byta ut någon med 11 sekunder kvar av en period är ett dåligt
pedagogiskt drag. Om tränaren velat byta målvakt skulle han ha
väntat i 11 sekunder och tagit det i omklädningsrummet.
Absolut,
jag håller med. De sa till mig att vi byter dig ut och då såg jag
att det är bara 11 sekunder kvar i första. Jag satt bara på min
stol och var riktig arg. 11 sekunder innan en period är slut, det
kändes för mig som att man vill visa inför 12,000 tittare att man
blir bortbytt. Visst ville de inte göra det, men det var absolut ett
slag i ansiktet. Sen gäller det att man är professionell och
hjälper laget ändå till matchen är slut.
Men
man sitter där och ser matchen, man ser sina två år framför sig
som man tränade bara för det här spelet och man hade så många
positiva bilder i sitt huvud innan matchen, men att det skulle bli så här
hade man sig aldrig tänkt.
Fick
du veta varför han bytte ut dig och vad var dina tankar kring det?
Nej
vi pratade aldrig om det men det var inte mot mig att förändra nåt.
Vi har bytt vårt spelsystem efteråt också. Vi ville göra högpress
med två spelare och alla andra skulle spela typ man-man i vår zon.
Efter
ett tag så tänker man tillbaka och jag ser det bara att det är
synd för laget och självklart även för min egen del. Om jag hade gjort
3-4 stort misstag och därför måste lämna planen så hade det
varit enklare att komma över.
Hur
förbereder du dig inför match?
Ja,
det har jag. Jag har mina rutiner som jag gör alltid på en
matchdag. Innan en match jobbar jag mycket med att föreställa mig bilder om hur matchen kan gå. Dessutom leker jag lite
med några innebandybollar för att få en känslan och hitta rätt
koncentration men efter det då gäller det också att ha rolig och
hitta balansen mellan koncentration- och avslappningsfas.
En grej som man alltid kan se hos mig är att jag ”hälsar” mina
målstolpar innan perioden börjar. Det är en rutin som jag har
gjort ganska länge och det är något som visar mig att; nu börjar
det.
Vad
är din största styrka som målvakt? Hur skulle du beskriva din
stil?
Jag
ser mina reflexer som en styrka. Jag är inte den största målvakten
och jag gillar mer att sitta på rätt ställe, oftast lite längre
ut än bara inne i målet. Allt som inte kommer på min kropp måste
jag ta med mina händer, då är det hjälpsamt att ha bra reflexer.
Jag skulle också säga att mina förflyttningar är en styrka för mig. I mina förflyttningar är jag snabb och håller balansen så att jag är alltid redo.
Jag skulle också säga att mina förflyttningar är en styrka för mig. I mina förflyttningar är jag snabb och håller balansen så att jag är alltid redo.
Min
stil kräver en vältränad kropp, framförallt är bålstyrkan riktig viktig. Jag jobbar mycket med sidledsförflyttningar och det
kan vara ganska jobbigt om man är inte väl tränad.
Annars
är det svårt att beskriva min stil.
Har
du någon idrotts/målvaktsförebild?
Nej
det har jag inte. Det finns självklart målvakter som man tycker spelar intressant och då kollar man gärna hur de spelar, men en
speciell förebild hade/har jag inte.
Men jag gillar Henri Toivoniemi som spelade i Helsingborg, jag tycker om hans spelstil eftersom han alltid såg lätt och smidig ut.
Men jag gillar Henri Toivoniemi som spelade i Helsingborg, jag tycker om hans spelstil eftersom han alltid såg lätt och smidig ut.
En
annan målvakt som jag beundrar är just nu Thibaut Courtois i
Chelsea som gick från Atletico till Chelsea och spelar redan sin
första säsong så stabilt och utan misstag. Jag kan tänka mig att
det är riktigt svårt att byta till Chelsea, alla har så höga
förväntningar och man har en Petr Czech i ryggen som är älskad
båda från fans och klubben. Han får stor respekt av mig!
Vad
är ditt favoritminne från denna säsong i SSL?
Phu,
det är svårt att säga..
Det
finns många minnen och att välja nåt speciellt är svårt.
Kanske
att jag har hittills inte har förlorat mot mina schweiziska vänner
som spelar i Warberg och Mora eller om man tänker på matcherna som
man har vunnit poäng för sitt lag...
Annars
är det så att den tiden som man skapar som sina favoritminnen
kommer snart. Förhoppningsvis är vi med på slutspelet!
Slutligen
den populäraste frågan:
Om
du skulle få ge ett tips till unga/nya målvakter, vad skulle det
vara?
Har
det roligt(!) och ni måste alltid ha ett mål som ni vill nå. Varje
träning, varje match och tänk efter om du har nått ditt mål idag
och varför du gjorde det.
Lär
från alla målvakter som du ser, det spelar ingen roll om det är en
SSL-målvakt eller en målvakt som är yngre än du. Vad gör han/hon
annorlunda, i vilka situationer är han/hon bättre eller sämre och
varför är han/hon det.
Skriv
ner vilka mål du har för framtiden, de kan ju vara så höga mål
som ni vill, men ta dig också tid att nå dina mål.
Sen tycker jag är det viktigt att ni ser allt positivt. Allt är en utmaning som gör dig starkare än du var innan.
Sen tycker jag är det viktigt att ni ser allt positivt. Allt är en utmaning som gör dig starkare än du var innan.
Ett annat tips är att kolla så många matcher som ni kan och fundera alltid vad över den här målvakten gör bra och varför han/hon gör på det sättet. Vad är pro/contra och är det du ser något för dig?
Men det viktigaste är att ni har roligt!
Bonusbild!
Lycka till i resten av seriespelet!
För er som kan läsa tyska, se till att ni kollar in den här bloggen där Pascal är gästskribent!
|
|
\/
Missa heller inte inte hyllningsfilmen till min målvakt Andreas!
|
|
\/
Save!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar